Kapitel 15 - Spooky
Previously:
Natalies perspektiv
Vid 18 på kvällen ringde mamma mig och sa att jag skulle komma hem och äta middag, jag frågade om jag inte kunde få äta med mina kompisar - jag hade fortfarande inte berättat att det var One Direction vi umgicks med hela tiden, men hon tyckte att jag skulle komma hem då vi inte hade sett varandra så mycket på senaste tiden. Det hade hon ju rätt i, så jag sa till Louis att jag skulle gå hem och äta men att vi kanske kunde träffas igen senare...
Vid 18 på kvällen ringde mamma mig och sa att jag skulle komma hem och äta middag, jag frågade om jag inte kunde få äta med mina kompisar - jag hade fortfarande inte berättat att det var One Direction vi umgicks med hela tiden, men hon tyckte att jag skulle komma hem då vi inte hade sett varandra så mycket på senaste tiden. Det hade hon ju rätt i, så jag sa till Louis att jag skulle gå hem och äta men att vi kanske kunde träffas igen senare...
--------------------------------------------------------------------------------------------
Natalies perspektiv
När jag kom in i hallen möttes jag direkt av lukten av mat. Jag var verkligen hungrig så jag gick direkt in till köket.
- Hej älskling! sa mamma glatt.
- Hej, svarade jag tillbaka och log.
Vi småpratade lite om allt möjligt, det märktes att vi inte hade träffats på riktigt länge. Jag hade inte ens hunnit berätta om hur vi hade haft det i Norge!
- Vilka är det du umgås med hela tiden nu då? Är det Sandra och Julia som vanligt?
Jag visste att mamma gillade både Sandra och Julia, men hon tjatade alltid om att vi behövde utvidga vår umgängeskrets lite, att det var bra till framtiden när man skulle jobba att ha mycket kontakter och blablabla. Hennes eviga tjat om jobb tröttade ut mig ganska mycket..
- Nej, tro det eller ej men det är faktiskt killarna från One Direction, sa jag rakt på sak och visste att mamma inte skulle tro mig. Som väntat skrattade hon lite och sa sedan med en suck
- Säg inte att ni står utanför deras hotell och härjer hela tiden.. Det stod en artikel om det i, hmm jag tror det var DN, att det står nästan 100 små flickor där utanför och skriker.
- Nej, I hotellet mamma. Vi UMGÅS med dom. Jag berättade sedan historien om hur vi hade träffat dom i Norge och så vidare, mamma såg förutom chockad, lite obekväm ut.
- Jaha, vad kul!
Jag hörde på hennes röst att något var fel, så jag frågade och hon svarade att hon tyckte det var dumt att dels umgås med “rockstjärnor” och sen visste både hon och jag att dom snart skulle åka hem, det vore tråkigt att komma dom för nära så att man skulle sakna dom sedan.
När jag hade ätit klart bestämde jag mig för att smsa Sandra. Jag hade pratat med Louis om att träffas senare, men jag kände att jag och Sandra inte hade umgåtts så mycket själva sen vi kom tillbaka till Sverige så jag smsade henne.
Sandras perspektiv
Jag satt hemma i mitt rum framför datorn och kollade runt bland facebook, bloggar osv när mobilen pep till. Någonting inom mig hoppades att det skulle stå Zayn på skärmen, men jag blev inte besviken när jag såg Natalies namn. Jag öppnade smset
“Hej babe, händer det något speciellt ikväll eller vill du hitta på något? Knappt varit själva sen vi kom hem ju.. :( puss”
Jag hade redan bestämt att träffa Zayn, men jag fick nästan lite dåligt samvete för det var sant det hon sa. Men jag kunde inte ställa in med Zayn heller.. Jag svarade vad jag skulle göra och vi bestämde oss för att ha en tjejkväll dagen efter istället.
Klockan var snart halv 8, och vid 8 skulle jag gå ut och möta Zayn för att sedan gå hem till mig. Mina föräldrar var borta över kvällen och för att slippa skrikandes fans vid ingången så tänkte jag att vi lika gärna kunde vara här. Jag tog på mig ytterkläder för att börja röra mig mot slussen, jag kunde antingen gå eller ta tunnelbanan. Det var ändå ett tag kvar tills vi skulle mötas och det tog bara en dryg kvart att gå, så jag bestämde mig för att göra det.
Några minuter innan klockan var 8 var jag framme vid slutet av götgatan ner mot hotellet. Jag smsade Zayn som efter ett tag kom gåendes med Paul. Några fans sprang efter, men vände innan han hade hunnit komma fram till mig. Jag kramade honom och hälsade på Paul.
- You can go back now, sa Zayn till Paul som bara nickade till svar och sedan började gå mot hotellet.
- Do you wanna walk or shall we take the subway?
- Hmm, we can walk! Is there any supermarket here? sa han och log.
- Well, yes there’s one not far away from here. Why?
- Great, then we can go and buy some candy! Svarade han med ett brett leende.
- Ofcourse, sa jag och skrattade.
Vi började gå mot medborgarplatsen och in på ICA där vi handlade en stor påse med lösviktsgodis. Zayn hade förklarat sin kärlek till svenskt godis, tydligen var det jättepopulärt i andra länder. Nästan 30 minuter senare stod vi utanför min ytterdörr och jag tog fram nyckeln och stoppade i nyckelhålet. Jag vred om och ryckte i handtaget, låst. Det betydde att dörren var upplåst och att jag precis låste den.
- Hmm, det var konstigt.. mumlade jag för mig själv på svenska utan att tänka på att Zayn inte förstod.
- What? If you didn’t knew, I don’t speak Swedish, sa han skämtsamt.
- Sorry, it’s just, I’m sure of that I locked the door before I left..
- Hej älskling! sa mamma glatt.
- Hej, svarade jag tillbaka och log.
Vi småpratade lite om allt möjligt, det märktes att vi inte hade träffats på riktigt länge. Jag hade inte ens hunnit berätta om hur vi hade haft det i Norge!
- Vilka är det du umgås med hela tiden nu då? Är det Sandra och Julia som vanligt?
Jag visste att mamma gillade både Sandra och Julia, men hon tjatade alltid om att vi behövde utvidga vår umgängeskrets lite, att det var bra till framtiden när man skulle jobba att ha mycket kontakter och blablabla. Hennes eviga tjat om jobb tröttade ut mig ganska mycket..
- Nej, tro det eller ej men det är faktiskt killarna från One Direction, sa jag rakt på sak och visste att mamma inte skulle tro mig. Som väntat skrattade hon lite och sa sedan med en suck
- Säg inte att ni står utanför deras hotell och härjer hela tiden.. Det stod en artikel om det i, hmm jag tror det var DN, att det står nästan 100 små flickor där utanför och skriker.
- Nej, I hotellet mamma. Vi UMGÅS med dom. Jag berättade sedan historien om hur vi hade träffat dom i Norge och så vidare, mamma såg förutom chockad, lite obekväm ut.
- Jaha, vad kul!
Jag hörde på hennes röst att något var fel, så jag frågade och hon svarade att hon tyckte det var dumt att dels umgås med “rockstjärnor” och sen visste både hon och jag att dom snart skulle åka hem, det vore tråkigt att komma dom för nära så att man skulle sakna dom sedan.
När jag hade ätit klart bestämde jag mig för att smsa Sandra. Jag hade pratat med Louis om att träffas senare, men jag kände att jag och Sandra inte hade umgåtts så mycket själva sen vi kom tillbaka till Sverige så jag smsade henne.
Sandras perspektiv
Jag satt hemma i mitt rum framför datorn och kollade runt bland facebook, bloggar osv när mobilen pep till. Någonting inom mig hoppades att det skulle stå Zayn på skärmen, men jag blev inte besviken när jag såg Natalies namn. Jag öppnade smset
“Hej babe, händer det något speciellt ikväll eller vill du hitta på något? Knappt varit själva sen vi kom hem ju.. :( puss”
Jag hade redan bestämt att träffa Zayn, men jag fick nästan lite dåligt samvete för det var sant det hon sa. Men jag kunde inte ställa in med Zayn heller.. Jag svarade vad jag skulle göra och vi bestämde oss för att ha en tjejkväll dagen efter istället.
Klockan var snart halv 8, och vid 8 skulle jag gå ut och möta Zayn för att sedan gå hem till mig. Mina föräldrar var borta över kvällen och för att slippa skrikandes fans vid ingången så tänkte jag att vi lika gärna kunde vara här. Jag tog på mig ytterkläder för att börja röra mig mot slussen, jag kunde antingen gå eller ta tunnelbanan. Det var ändå ett tag kvar tills vi skulle mötas och det tog bara en dryg kvart att gå, så jag bestämde mig för att göra det.
Några minuter innan klockan var 8 var jag framme vid slutet av götgatan ner mot hotellet. Jag smsade Zayn som efter ett tag kom gåendes med Paul. Några fans sprang efter, men vände innan han hade hunnit komma fram till mig. Jag kramade honom och hälsade på Paul.
- You can go back now, sa Zayn till Paul som bara nickade till svar och sedan började gå mot hotellet.
- Do you wanna walk or shall we take the subway?
- Hmm, we can walk! Is there any supermarket here? sa han och log.
- Well, yes there’s one not far away from here. Why?
- Great, then we can go and buy some candy! Svarade han med ett brett leende.
- Ofcourse, sa jag och skrattade.
Vi började gå mot medborgarplatsen och in på ICA där vi handlade en stor påse med lösviktsgodis. Zayn hade förklarat sin kärlek till svenskt godis, tydligen var det jättepopulärt i andra länder. Nästan 30 minuter senare stod vi utanför min ytterdörr och jag tog fram nyckeln och stoppade i nyckelhålet. Jag vred om och ryckte i handtaget, låst. Det betydde att dörren var upplåst och att jag precis låste den.
- Hmm, det var konstigt.. mumlade jag för mig själv på svenska utan att tänka på att Zayn inte förstod.
- What? If you didn’t knew, I don’t speak Swedish, sa han skämtsamt.
- Sorry, it’s just, I’m sure of that I locked the door before I left..
------------------------------------------------------------------------------------------
Då var även kapitel 15 ute, nu händer det lite! Tack för alla fina kommentarer på förra inlägget, det är jättekul att läsa, jag blir så glad! Kram på er :)
Kommentarer
Postat av: Bella
kan vi få en länkning/shoutout?
Postat av: emma
bra, bra !
Postat av: Anonym
Meeer!! :D
Postat av: fredrica
as bra :D
Postat av: mandy
ojoj, spännande! bra, fortsätt så :)
Postat av: Johanna
Super duper bra!! :) =)
Postat av: Anonym
sjukt bra meeer!! :D
Postat av: Anonym
meer!!
Postat av: Anonym
skit bra meeeer!!! :D
Postat av: mandy
mer nuuuu! :DD
Trackback
