Kapitel 10 - Tickets
Previously:
- Juste, på tal om det.. Jag fick backstage biljetter av Zayn, men bara 2.
- Okej, men kan vi inte göra så att om Julia överhuvudtaget hör av sig till oss så kanske vi kan ge dom till henne och Felicia, dom blir nog gladare över det än oss. Annars går vi?
- Det låter bra, svarade jag samtidigt som min mobil pep till, det var från Zayn.
“Thanks for tonight babe! Sleep well :) xo”
Jag svarade direkt, “I had a really great time, hope I see you tomorrow :) xo”, och när jag sedan vände mig om mot Natalie hade hon redan somnat. Jag la ifrån mobilen och somnade själv.
- Okej, men kan vi inte göra så att om Julia överhuvudtaget hör av sig till oss så kanske vi kan ge dom till henne och Felicia, dom blir nog gladare över det än oss. Annars går vi?
- Det låter bra, svarade jag samtidigt som min mobil pep till, det var från Zayn.
“Thanks for tonight babe! Sleep well :) xo”
Jag svarade direkt, “I had a really great time, hope I see you tomorrow :) xo”, och när jag sedan vände mig om mot Natalie hade hon redan somnat. Jag la ifrån mobilen och somnade själv.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Natalies perspektiv
Nästa dag var vi på väg mot köpcentret redan vid 10 tiden, vi märkte senast vi var där att det var mindre folk tidigare och vi orkade inte trängas. Vi kollade runt i många olika butiker och fick med oss en hel del kläder, bland annat nytt att ha på oss ikväll. Jag funderade på om Julia kanske hade kommit tillbaka, men jag tyckte ändå att hon borde ha hört av sig då.
Vi hittade ett trevligt café att äta lunch på, och efter det bestämde vi oss för att åka tillbaka till huset och göra oss klara, så kunde vi äta middag ute igen innan konserten.
När vi kom hem märkte vi att vi började få ganska bråttom att hinna göra oss i ordning. Jag skyndade mig in i badrummed för att ta en snabb dusch. Jag kollade på handfatet och noterade att Julias tandborste vad borta. Jag gick till vårt sovrum och såg att även hennes resväska var borta. Jag skulle precis gå och berätta för Sandra när hon ropade på mig från nedervåningen. Jag gick in i köket i bara handduken och såg att Sandra stod och höll en lapp i sin hand.
- Kolla på det här Natalie! Sa hon chockat.
Jag läste på lappen.
“Jag har packat alla mina saker och åkt hem till Felicia. Jag sover hos henne sista natten här i Norge. Det känns bara bäst så med tanke på allt som har hänt. Vi ses väl förmodligen på flygplatsen i morgon. / Julia”
- Skojar hon med oss eller? Utbrast jag.
Detta skulle ju vara en tjej weekend där vi bara skulle ha kul, mysa och kolla på 1D för Julias skull. Allt hade spårat ur, helt i onödan.
- Det här är så sjukt, hela den här resan blev ju förstörd! Sa sandra med en ledsen min.
- Hur gör vi med konserten ikväll då? frågade jag
- Anledningen till att vi skulle gå var ju för Julias skull, men om inte hon ska gå med oss ser jag inte varför vi behöver gå..
- Hmm, det skulle väl vara att få träffa killarna igen då. Men dom har vi träffat själva ändå och kommer säkert träffa själva mer sen. Ska vi ge backstage-biljetterna Julia och Felicia då?
- Ja, vi gör det. Förhoppningsvis kan det lätta upp stämningen lite mellan oss..
Jag gick direkt upp och smsade Julia, jag sa att vi hade en överraskning om One Direction och frågade om hon kunde komma hit och hämta den. Hon svarade att hon inte visste om hon skulle hinna samtidigt som vi var hemma, och frågade om vi kunde gömma det någonstans utomhus istället. Jag sa till Sandra vad vi hade skrivit,
- Ska hon ha det får hon iallafall komma hit och hämta det, ellerhur? sa hon
- Ja det är väl det minsta hon kan göra..
Jag skrev till henne att hon fick komma hit och hämta det av oss, annars fick hon det inte alls. Hon svarade bara “Ok”. Nu kände jag faktiskt att både jag och Sandra iallafall försökte lite, men vi skulle ju uppskatta om hon också kunde göra det..
45 minuter senare satt jag och Sandra och åt lite mellanmål när ytterdörren öppnades och vi hörde Julias och en annan tjejs röster, vi antog att det var Felicia. Jag gick dit med biljetterna bakom ryggen, sa glatt hej och sen tog jag fram dom. Julia tog emot biljetterna och kollade noggrant var det var för något. Utan att ens låta det minsta glad eller tacksam sa hon bara:
- Backstage biljetter, vad kul. Tack. Nu måste vi skynda oss iväg, hejdå!
Hon drog med sig Felicia som hade stått knäpptyst under hela deras vistelse, sen stängde dom dörren efter sig och jag såg genom fönstret att dom började gå mot bussen.
Jag gick tillbaka till Sandra som hade suttit kvar i köket.
- Herregud, hörde du det där? frågade jag
- Ja.. svarade hon bara och suckade.
- Vad tusan är det med henne, jag förstår inte vad som har hänt! Det blev fel från början, men vi hade kunnat rätta till det sen. Nu beter hon sig som.. asså jag vet inte vad!
Sandras perspektiv
Jag såg på Natalie att hon var frustrerad, och ledsen. En sak som skiljde oss åt var att när jag var ledsen satt jag bara ner och var tyst och tänkte, medan Natalie stormade upp och kunde både skrika och gråta.
- Jag vet det, men vad ska vi göra? Det tjänar inget till att bli arga och kasta saker runt oss, men det tjänar inte heller något till att bara sitta ner och deppa. Så kan vi inte försöka glömma henne? Vi går ut och äter middag som vi har bestämt, sedan åker vi tillbaka och packar och kanske sätter på en film eller bara gör något roligt?
Natalie nickade bara till svar, sedan gick hon iväg. Men jag visste att hon verkligen var ledsen över det här med Julia så jag förstod henne.
Någon timme senare hade vi klätt på oss och gjort oss klara, vi åkte in till stan och letade rätt på en restaurang. Vi hade bestämt oss för att äta kinamat, och vi hittade en som såg trevlig ut och inte alltför dyr. Norge var annars ett dyrt land och det var verkligen tur att vi hade fått gratis boende iallafall.. Vi beställde in vår mat och satt och pratade.
- Men du Sandra, imorgon åker vi hem till Sverige igen. Och One Direction åker också vidare till Sverige i sin turné. Tror du vi kommer få träffa dom något mer? frågade Natalie mig.
- Jag hoppas det, jag hade riktigt roligt med dom!
- På tal om det.. berättade vi för Zayn att vi gav biljetterna till Julia? Vi kanske borde göra det med tanke på att det var dig han gav dom till.. Han förväntar sig väl att träffa dig en sista gång, sa hon med ett brett leende.
Jag tog upp min mobil “Hi, I gave the backstagetickets to Julia and her Friend. I thought it would be good after what have happened. Hope you don’t mind and that I can see you another time! xx”
Jag la ner mobilen igen och vi fortsatte prata. Vi diskuterade hur vi skulle göra med konserten i Sverige, Julia kanske inte ville gå med oss då heller. Det kändes ju dock som lite slöseri med pengar att inte gå på någon av de konserter vi hade kvar att gå på, med tanke på att vi hade betalat för dom. Men vi kom fram till det var bättre att vänta och se och bestämmde det då, förhoppningsvis hade Julia ändrat lite inställning tills dess. Min mobil pep till
“It’s okey, even though I can admit I’ve been looking forward to see you again.. But maybe we will in Sweden? xx”
Jag la ner mobilen igen utan att svara och fortsatte prata med Natalie. När vi hade ätit upp kom vi på att vi behövde packa, så vi åkte tillbaka till huset.
Nästa dag var vi på väg mot köpcentret redan vid 10 tiden, vi märkte senast vi var där att det var mindre folk tidigare och vi orkade inte trängas. Vi kollade runt i många olika butiker och fick med oss en hel del kläder, bland annat nytt att ha på oss ikväll. Jag funderade på om Julia kanske hade kommit tillbaka, men jag tyckte ändå att hon borde ha hört av sig då.
Vi hittade ett trevligt café att äta lunch på, och efter det bestämde vi oss för att åka tillbaka till huset och göra oss klara, så kunde vi äta middag ute igen innan konserten.
När vi kom hem märkte vi att vi började få ganska bråttom att hinna göra oss i ordning. Jag skyndade mig in i badrummed för att ta en snabb dusch. Jag kollade på handfatet och noterade att Julias tandborste vad borta. Jag gick till vårt sovrum och såg att även hennes resväska var borta. Jag skulle precis gå och berätta för Sandra när hon ropade på mig från nedervåningen. Jag gick in i köket i bara handduken och såg att Sandra stod och höll en lapp i sin hand.
- Kolla på det här Natalie! Sa hon chockat.
Jag läste på lappen.
“Jag har packat alla mina saker och åkt hem till Felicia. Jag sover hos henne sista natten här i Norge. Det känns bara bäst så med tanke på allt som har hänt. Vi ses väl förmodligen på flygplatsen i morgon. / Julia”
- Skojar hon med oss eller? Utbrast jag.
Detta skulle ju vara en tjej weekend där vi bara skulle ha kul, mysa och kolla på 1D för Julias skull. Allt hade spårat ur, helt i onödan.
- Det här är så sjukt, hela den här resan blev ju förstörd! Sa sandra med en ledsen min.
- Hur gör vi med konserten ikväll då? frågade jag
- Anledningen till att vi skulle gå var ju för Julias skull, men om inte hon ska gå med oss ser jag inte varför vi behöver gå..
- Hmm, det skulle väl vara att få träffa killarna igen då. Men dom har vi träffat själva ändå och kommer säkert träffa själva mer sen. Ska vi ge backstage-biljetterna Julia och Felicia då?
- Ja, vi gör det. Förhoppningsvis kan det lätta upp stämningen lite mellan oss..
Jag gick direkt upp och smsade Julia, jag sa att vi hade en överraskning om One Direction och frågade om hon kunde komma hit och hämta den. Hon svarade att hon inte visste om hon skulle hinna samtidigt som vi var hemma, och frågade om vi kunde gömma det någonstans utomhus istället. Jag sa till Sandra vad vi hade skrivit,
- Ska hon ha det får hon iallafall komma hit och hämta det, ellerhur? sa hon
- Ja det är väl det minsta hon kan göra..
Jag skrev till henne att hon fick komma hit och hämta det av oss, annars fick hon det inte alls. Hon svarade bara “Ok”. Nu kände jag faktiskt att både jag och Sandra iallafall försökte lite, men vi skulle ju uppskatta om hon också kunde göra det..
45 minuter senare satt jag och Sandra och åt lite mellanmål när ytterdörren öppnades och vi hörde Julias och en annan tjejs röster, vi antog att det var Felicia. Jag gick dit med biljetterna bakom ryggen, sa glatt hej och sen tog jag fram dom. Julia tog emot biljetterna och kollade noggrant var det var för något. Utan att ens låta det minsta glad eller tacksam sa hon bara:
- Backstage biljetter, vad kul. Tack. Nu måste vi skynda oss iväg, hejdå!
Hon drog med sig Felicia som hade stått knäpptyst under hela deras vistelse, sen stängde dom dörren efter sig och jag såg genom fönstret att dom började gå mot bussen.
Jag gick tillbaka till Sandra som hade suttit kvar i köket.
- Herregud, hörde du det där? frågade jag
- Ja.. svarade hon bara och suckade.
- Vad tusan är det med henne, jag förstår inte vad som har hänt! Det blev fel från början, men vi hade kunnat rätta till det sen. Nu beter hon sig som.. asså jag vet inte vad!
Sandras perspektiv
Jag såg på Natalie att hon var frustrerad, och ledsen. En sak som skiljde oss åt var att när jag var ledsen satt jag bara ner och var tyst och tänkte, medan Natalie stormade upp och kunde både skrika och gråta.
- Jag vet det, men vad ska vi göra? Det tjänar inget till att bli arga och kasta saker runt oss, men det tjänar inte heller något till att bara sitta ner och deppa. Så kan vi inte försöka glömma henne? Vi går ut och äter middag som vi har bestämt, sedan åker vi tillbaka och packar och kanske sätter på en film eller bara gör något roligt?
Natalie nickade bara till svar, sedan gick hon iväg. Men jag visste att hon verkligen var ledsen över det här med Julia så jag förstod henne.
Någon timme senare hade vi klätt på oss och gjort oss klara, vi åkte in till stan och letade rätt på en restaurang. Vi hade bestämt oss för att äta kinamat, och vi hittade en som såg trevlig ut och inte alltför dyr. Norge var annars ett dyrt land och det var verkligen tur att vi hade fått gratis boende iallafall.. Vi beställde in vår mat och satt och pratade.
- Men du Sandra, imorgon åker vi hem till Sverige igen. Och One Direction åker också vidare till Sverige i sin turné. Tror du vi kommer få träffa dom något mer? frågade Natalie mig.
- Jag hoppas det, jag hade riktigt roligt med dom!
- På tal om det.. berättade vi för Zayn att vi gav biljetterna till Julia? Vi kanske borde göra det med tanke på att det var dig han gav dom till.. Han förväntar sig väl att träffa dig en sista gång, sa hon med ett brett leende.
Jag tog upp min mobil “Hi, I gave the backstagetickets to Julia and her Friend. I thought it would be good after what have happened. Hope you don’t mind and that I can see you another time! xx”
Jag la ner mobilen igen och vi fortsatte prata. Vi diskuterade hur vi skulle göra med konserten i Sverige, Julia kanske inte ville gå med oss då heller. Det kändes ju dock som lite slöseri med pengar att inte gå på någon av de konserter vi hade kvar att gå på, med tanke på att vi hade betalat för dom. Men vi kom fram till det var bättre att vänta och se och bestämmde det då, förhoppningsvis hade Julia ändrat lite inställning tills dess. Min mobil pep till
“It’s okey, even though I can admit I’ve been looking forward to see you again.. But maybe we will in Sweden? xx”
Jag la ner mobilen igen utan att svara och fortsatte prata med Natalie. När vi hade ätit upp kom vi på att vi behövde packa, så vi åkte tillbaka till huset.
------------------------------------------------------------------------------------------
10 nanana, yeahyeahyeah, always like nanana.. haha :D
Kommentarer
Postat av: ella
oh my gooosh va braa! älskar att du lägger ut kapitel ofta! love iiiit :)
Postat av: Fredrica
Asbra :D
Postat av: emma
riktigt bra !
Postat av: Anonym
SKITANS BRA :D
Postat av: Anonym
AS BRA!!!
Trackback
